Kuktåget ner till gräddhyllan

Dessa förbannade resor. Fram och tillbaka. Jag är så less på det. Det vore en jävla skillnad om det var billigare. Men det kostar ju för fan skjortan. Jag går back varenda månad. För att inte tala om hur grymt jävla lack man kan bli på nån business-man som 42 sekunder efter att han klivit på tåget, plockar upp mobiläcklet och sätter igång. "Tjena Gurra! Jo fan, mötet gick skitbra..." and so on. Sen måste han ju berätta om det förbannade mötet som gick så jävla bra för alla i telefonboken. Så han är oftast färdig i närheten av Töreboda. Då har jag 10 minuters peace and quite kvar på min resa. Jag kommer snart psyka ur totalt och klappa till nästa business-man mitt i skallen med en brandsläckare. Eller så lugnar jag ner mig. Och nöjer mig med att ha en oll-fest på hans kaffekoppsöppning när han går på toa.

Ja.

Så blir det nog.