Början på min karriär

Om det mot förmodan skulle vara nån som är det minsta intresserad, så tänkte jag meddela. Att jag i en tidigare del av mitt liv, jobbade i en cykelaffär. Och inte vilken affär som helst. Men jag berättar inte vilken.
Sålde cyklar och tillbehör under våren, sommaren och hösten. Och hockeygrejer under vintern. Jag har bland annat sålt en cykelhjälm till Carl Bildt. Och jag kan lova att karln har stort huvud. Vi snackar storlek 63. Den var tajt. Han måste vara sjukt smart. Att producera avkommor verkar också vara hans gren. För vid samma tillfälle sålde jag även en cykel till hans dotter. Och hon var inte så illa pinkad. Fru Bildt kanske hade ihop det med brevbäraren. Ja, så måste det vara.

Har även agerat brevbärare åt Fredrik wikingsson. Han köpte en mössa och passade samtidigt på att glömma ett brev. Snäll som man är så hoppar jag på cykeln och kommer ikapp honom på en östermalmsgata. Fick inte ens en liten slant för besväret. Bara ett sketet "tack". Inte fan kan jag handla mat för det tacket.

En annan gång fick jag reparera en fly förbannad Samuel Frölers cykel. Och den karln var riktigt pissed of. Det är liksom som att man förväntar sig att skådespelare ska vara på ett visst sätt, eftersom man sett dem på tv. Och där är dem så trevliga och snälla. Sen när det kommer in en sjöblöt och asarg Samuel. Då hajar man till.

Ibland saknar jag det jobbet. Vi var ett jävla bra gäng och hade riktigt skoj på jobbet. Mycket bus blev det. Mixade med nåns kaffe och punkterade en annans bakdäck innan han skulle hem. Men allt var med glimten i ögat. Skitkul.
Vi hade ett råttproblem. Och fastighetsskötaren verkade inte kunna lösa det, så vi hade råttjakt en kväll. Med hockeyklubbor. Jag fick en.

Ett slagskott rätt upp i kaklet.