Förlåt mig, jag var ung och dum

Jag har kommit till insikt. Insikt över mitt liv. Mitt liv innehåller för få människor. Jag behöver flera vänner. Och om jag väl får det så måste jag lära mig att uppskatta dem. Att inte ta dem för givet. För det är precis det jag har gjort. Och för det är jag mycket ledsen och besviken.
Ledsen för att jag mist goda vänner. Besviken på mig själv för att jag har släppt iväg dem. Just det, jag själv. Ingen annan. Bara jag.
Men till mitt försvar måste jag ändå skjuta in att lumpen och studier har spelat in. Lumpen i 10 månader och sen studier i 1,5 år. Hela tiden iväg från Stockholm. Mitt hem. Då är det svårt att hålla god kontakt. Det går bra i början men sen blir det svårare och svårare. Det känns som att vänskapen har runnit ut i sanden.

Jag kanske inte är kapabel till att kunna underhålla flera vänskapsförhållanden samtidigt. Kan det vara så?

I vilket fall så skulle jag gärna göra nya försök.

Förlåt mig, jag gjorde det inte med flit.

Akon - Lonely